Information om Operativa sök
Operativt = 'Att praktiskt utföra uppgifter'
Att utföra 'operativa sök med hund' betyder helt enkelt att vi praktiskt med hjälp av hundars fantastiska noskapacitet söker efter specifika inlärda dofter. För att ett operativt sök med hund ska vara effektivt krävs många fler delar, som ställer höga krav på hundförarens kunskaper och kompetens att kommunicera med sin hund. Ofta ligger månadsvis med träning bakom sök som utifrån sett ter sig 'enkla'.
Vi på Canibus utför operativa sök efter angrepp av granbarkborre (Ips Typographus L.) på stående skog. Den 4-5mm långa skalbaggen är den i dagsläget enskilt största skadegöraren i skogen, både virkesmässigt och ekonomiskt, i Sverige.
Alla sök, och fynd! har samma grund - att hundarna ska identifiera och peka ut doften av de olika 'målen' vi söker. För Granbarkborre är det doften av de feromoner (signalsubstanser som används för kommunikation) som skalbaggarna sänder ut vid angrepp på gran.
Önskas en förevisning av operativt sök med hund?
Kontakta oss så ordnar vi det!
Granbarkborre
Hur vet ni att det finns Granbarkborre i just din skog?
Färska skador kan vara svåra att upptäcka då granen ser frisk ut på håll. Det är på nära håll som det är lättast att upptäcka skadorna.
- Sök efter borrmjöl på liggande solexponerande stammar och vid stambasen på stående träd. Du kan också se borrmjöl i barkfickor och i spindelväv på trädet.
- Titta efter kåda som granen försvarat sig med. Det blir som tårar på stammen.
- Torra gröna barr på marken som granen har tappat kan vara tecken på angrepp.
Hur ser Granbarkborren ut
- Granbarkborren är en cirka 4 millimeter lång skalbagge. Färgen varierar från ljusbrun till blanksvart beroende på ålder.
I Sverige finns det cirka 90 arter av barkborrar.
Ca 30 av dem kan leva på gran, men granbarkborren är den ende av dem som kan döda stora friska granar.
Kommunikation mellan granbarkborrarna
- Granbarkborren kommunicerar med dofter
- När en hane luktat sig fram till en stressad gran börjar den borra sig in i den. Granen svarar genom att försöka dränka barkborren i kåda.
Då kallar barkborren på flera med en särskild doft, ett feromon. - Alla granbarkborrar, både hanar och honor, som flyger förbi känner doften och samlas på den stressade granen.
Hanarna börjar omedelbart gnaga sig in i barken överallt. Granen försöker dränka alla i kåda, men till slut orkar den inte längre.
- När hanarna vinner, och kallar dom på honorna med ett annat doftämne. Honorna kryper in till hanens nybyggda parningskammare.
Det brukar bli 2-3 honor per hane innan honorna signalerar till andra att det är fullsatt.
Honorna lägger många ägg.
- Varje hona gnager en rak, cirka 10 cm lång modergång som följer granens fiberriktning. Äggen läggs i gångens sidor. Larverna äter sig vinkelrätt ut från modergången och förpuppar sig efter 5-6 veckor. Efter ungefär en vecka som puppa kläcks de nya baggarna.
- De stannar under barken ytterligare ett par veckor och äter medan skalet hårdnar och de får den vuxna granbarkborrens bruna färg.
- 8-10 veckor efter svärmningen kan den nya generationen lämna granen och antingen angripa nya granar eller gräva ner sig i marken för att övervintra.
Svärmning
- Granbarkborrens svärmning beror på temperaturen. Den måste ha minst +18 grader i luften för att orka flyga, medan en del andra barkborrearter som tex större märgborre och randig vedborre nöjer sig med cirka 12 grader.
Det måste dessutom ha varit plusgrader hela dygnet någon vecka innan granbarkborren kan börja svärma. - Granbarkborren övervintrar ofta i marken, så det måste också ha blivit några grader varmt i marken för att de ska börja ta sig upp. Därför måste det också ha varit helt frostfritt under någon vecka innan den börjar sin vårsvärmning. Detta brukar inträffa i månadsskiftet april-maj i södra Sverige, mitten av maj i mellersta, och månadsskiftet maj-juni längst i norra delarna av landet.
- Efter första vårsvärmningen svärmar baggarna ytterligare en eller två gånger för att anlägga syskonkullar. Varma år kan även avkommorna svärma. Vädret styr granbarkborren och alla år är olika.
Misstänker ni att det finns granbarkborre i just din skog men vet inte hur omfattande det är?
Ring oss och boka in våra hundar för avsökning i er skog.
Agenda 2030
Agenda 2030 med 17 globala mål för hållbar utveckling syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. Globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.
Canibus Ab är med och satsar på att förminska klimatförändringarna.
Genom att återanvända det som går att återanvända och återvinna allt annat bidrar vi till att minska på avfallet. Det är en av det viktigaste saker som vi på Canibus kan bidra med.
Vi även utbildar och förmedlar kunskap om granskogens växande fiende, Granbarkborren. Eftersom skogen är en viktig del så gör vi vårat yttersta att bevara och främja ett hållbart brukande av skogar samt stoppa avskogningen.
Nedanför kan ni läsa om de två målen som vi strävar mest för:
Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.
Biologisk mångfald är en avgörande grund för jordens livsuppehållande system och vår nuvarande och framtida välfärd vilar på denna grund, såsom framhålls i konventionen om biologisk mångfald. En långsiktigt hållbar användning av naturresurser och ekosystemtjänster är en viktig faktor för att människor ska kunna ta sig ur fattigdomen permanent. Att ta ansvar för detta åligger utvecklade såväl som utvecklingsländer.
Det är oftast människor som lever i fattigdom, särskilt flickor och kvinnor, som är mest sårbara för utarmningen av ekosystemtjänster, såsom exempelvis dricksvatten, vattenrening och -reglering, erosionsskydd och bördighet. Naturresurser och ekosystemtjänster påverkas även negativt av klimatförändringar. Hållbar användning av skogsresurser inklusive minskning av avskogningen bidrar positivt till vårt klimat och till vår försörjning. Biologisk mångfald bidrar till ökad motståndskraft i ekosystemen. Att tillgodose mänsklighetens behov av livsmedel, energi, vatten, mineraler, läkemedel och förnyelsebara råmaterial utan att undergräva biologisk mångfald och genom att hållbart nyttja ekosystemtjänster och samtidigt minska utsläppen av växthusgaser är därför viktiga utmaningar.
Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och deras konsekvenser
Klimatmålet stödjer fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling och kan ge positiva synergieffekter och förutsättningar för att kunna bemöta flera av de utmaningar världen står inför idag så som livsmedelstrygghet, rent vatten, hållbart nyttjande av naturresurser och ekosystem, mänsklig säkerhet, jämställdhet, hälsa och ekonomisk tillväxt. Behovet av anpassning till pågående och kommande klimatförändringar är mycket stort särskilt för de minst utvecklade länderna och för de mest sårbara befolkningsgrupperna. Åtgärder behövs för att minska riskerna för, och konsekvenserna av naturkatastrofer.
Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. En stor andel av de ökade utsläppen av växthusgaser i atmosfären kommer från sättet vi utvinner, omvandlar och använder fossil energi. Som följd av de ökade utsläppen riskerar vi gå mot en genomsnittlig global uppvärmning som överstiger två grader Celsius, vilket skulle få allvarliga konsekvenser för ekosystem, havsförsurning, mänsklig säkerhet, matproduktion, vattentillgång, hälsa och med ökad risk för väderrelaterade naturkatastrofer. Klimatpåverkan måste begränsas för att skapa förutsättningarna för fattigdomsbekämpning och en långsiktigt hållbar utveckling.
Hos www.globalamalen.se kan ni läsa om alla de 17 globala målen som finns i dagsläget.
Kontakt
Jenny 0731 -42 15 00
info@canibus.se